Den politiska strukturen

Den politiska strukturen

  •    
    ​Israel en parlamentarisk demokrati.
  • icon_zoom.png
    Knesset Knesset
    Foto:GPO
     

    Demokrati

    Israel är en parlamentarisk demokrati med lagstiftande, verkställande och dömande organ. Dess institution är presidentskapet, Knesset (parlamentet) och regeringen (miniserkabinettet) och domstolarna. Systemet grundar sig på åtskillnad av de krafter som kontrollerar, där det verkställande organet (regeringen) har det lagstiftande organet Knessets förtroende och domstolarnas självständighet som är garanterad i lag. 

    Knesset
    Knesset (Israels enkammarparlament) är landets lagstiftande organ. Knesset har sitt namn 120 medlemmar från Knesset Hagedolah (Stora Församlingen), det representativa judiska rådet som sammanträdde i Jerusalem med Ezra och Nehemiah under 400-talet f Kr.
    Ett nytt Knesset fungerar efter allmänna val, som bestämmer dess sammansättning. Knesset sitter vanligtvis under en fyraårsperiod.
     
     
    Regeringen
    Den verkställande myndigheten i landet är regeringen (ministerkabinettet) som har hand om interna och utrikes affärer och frågor som är viktiga för landets säkerhet.
     
    Bildandet av en regering: Alla regeringar har besått av en koalition av olika partier eftersom inget parti har fått tillräckligt med röster för att bilda en egen regering.  2009 blev Benjamin Netanyahu Israels premiärminister.
     
     
    Val
    Val till Knesset hålls vart fjärde år och baseras på en röst på ett parti och inte på personval. I varje val röstar mellan 77–90% av alla registrerade röstberättigade.
     
    Rättsväsendet
    Rättsväsendets självständighet garanteras i lag. Domarna utnämns av presidenten på rekommendation av en nomineringskommitté som besår av domare från Högsta Domstolen, medlemmar ur advokatsamfundet och offentliga personer. Utnämningarna är fasta med en obligatorisk pensionsålder på 70 år.
     
    Domstolsväsendet
    Specialdomstolar: trafik, arbetsfrågor, ungdomar militärer, kommunala angelägenheter och administrativa frågor.
    Religiösa domstolar: familjerätt (äktenskap, skilsmässa, underhåll, förmyndarskap, adoption osv). Det finns judiska rabbindomstolar, muslimska shariadomstolar, drusiska religiösa domstolar, kristna domstolar inom de tio erkända kristna trossamfunden i Israel.
    Magistratdomstolar: handlägger tvistemål och enklare brottsmål.
    Distriktsdomstolar: handlägger överklaganden från magistratsdomstolarna. Första instans i viktigare tviste- och brottsmål.
    Högsta Domstolen: Sista instans för överklaganden, frigivning, yrkanden mot regeringsorganet och kan handlägga mål som första instans.
     
    Landets lagar
    När landet fick sin självständighet 1948, antogs The Law and Administration Ordinance vilken fastslog att lagar som antagits innan statens tillkomst skulle förbli giltiga om de inte stred mot principer som antagits i Israels Självständighetsförklaring eller skulle komma i konflikt med gällande lagar som antagits av Knesset. Lagsystemet innehåller därför reseter från Ottomanska lagar, brittiska mandatlagar som införlivade en stor del av engelsk allmän lag, delar av judisk religiös lag och en del aspekter från andra system. Men det nuvarande lagsystemet är det största biten av den självständiga författningen och rättspraxis som ar uppkommit sedan 1948.
     
     
    Statsåklagaren
    Regerings juridiska system leds av Statsåklagaren som har uteslutande kraft att representera staten i alla större kriminella, civila eller administrativa frågor. Regeringen måste avstå en åtgärd om Statsåklagaren anser den vara olaglig, såvida inte rätten inte dömer annorlunda. Även om han är utsedd av regeringen, verkar Statsåklagaren självständigt från det politiska systemet.



     
     

     
  •